publicerad: 2021
montera
monterade monterat
verb
●
ibland med partikel, särskiltin, upp
anbringa i funktionsriktigt läge
någon monterar (in/upp) något
någon monterar (in) något
någon monterar (upp) något
montera in ett värmeelement; slåttermaskinen monteras på traktorns trepunktsupphängning
○
spec. i fråga om anbringande av utsmyckning
handknypplad spets monterad på linneväv
○
äv.
ibland med partikel, särskiltihop
foga samman (färdiga delar) till helhet
montera färdiga huselement; montera ihop en garderob
belagt sedan 1557;
av franska monter 'stiga uppåt; sätta upp, montera'; till lat. mo´ns (genitiv mon´tis) 'berg'; jfr ursprung till
mundering
monteramonterande, montering, montage