publicerad: 2021  
märr märren märrar
märr·en
substantiv
häst av hon­kön
JFR sto
hingsten betäckte märren
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska mär; gemensamt germanskt ord; bildn. till ett maskulint grund­ord mot­svarande isl. marr 'häst'; jfr ur­sprung till marskalk