publicerad: 2021
möjlighet
möjligheten möjligheter
möj·lig·het·en
substantiv
1
det att vara
möjlig
JFR
eventualitet
den föreslagna planens möjlighet betvivlades; en kvartsfinalplats låg inom möjligheternas gräns
belagt sedan 1507 (brev från biskop Hemming Gadd i Linköping till Svante Nilsson (Styffe));
fornsvenska möghelikhet; till
möjlig
2
möjlig utväg el. åtgärd
möjlighet (för någon) (att+verb)
möjligheten (av något)
möjlighet (för någon) (till något/att+verb)
möjlighet (för någon) (till något)
möjlighet (för någon) (till att+verb)
det fanns bara en möjlighet: att fly; det fanns ingen möjlighet för dem att behålla huset
○
äv.
tänkbart fall
vi måste räkna med alla möjligheter
○
äv.
tillfälle, chans
utvecklingsmöjlighet
hon ville få möjlighet att göra rätt för sig; USA har ofta kallats de obegränsade möjligheternas land; i reklamen talades det om "möjligheternas varuhus"
belagt sedan 1712