publicerad: 2021  
1nappa nappade nappat
verb
napp`a
bita i krok eller bete och där­med fångas; om fisk
nappställe
djur nappar (något)
gäddan nappade
äv. med opersonlig konstruktion
det nappar (sätt)
här nappar det bra
äv. bildligt vanligen med prep. bli entusiastisk över något
någon nappar (något)
nappa på en idé; hon nappade genast på förslaget
nappa på kroken se krok
belagt sedan slutet av 1400-talet (Schack-tafvels lek); fornsvenska nappa 'klämma; nypa; nappa; plocka'; trol. en ljudsymbolisk bildn.; jfr ur­sprung till nafsa, näppeligen
nappanappande, 1napp
2nappa nappan
napp·an
substantiv
[nap´a] el. [nap`a]
tunt, mjukt, blankt, färgat skinn anv. till handskar och andra klädes­plagg; vanligen av lamm
nappahandskar
fickor med passpoaler av nappa
belagt sedan 1903; till Napa, namn på stad i Kalifornien