SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

ordningsstadga ordningsstadgan ordningsstadgor

ordn·ings|­stadg·an

substantiv

[å`rd-]

● informell beteckning stadga som inne­håller alla ordnings­bestämmelser

1965 års ordnings­stadga; den lokala ordnings­stadgan; den all­männa ordnings­stadgan

belagt sedan 1809

SO

Alfabetisk lista

  ordningsmakt (makt)
  ordningsman subst.
  ordningsmänniska (ordning)
  ordningspolis subst.
  ordningssinne (sinne)
  ordningsstadga subst.
  ordningsstadga (stadga)
  ordningstal subst.
  ordningsvakt subst.
  ordonnans subst.
  ordonnanstjänst (ordonnans)

  Till   alla ordböcker