publicerad: 2021  
orättvis orättvist orättvisa
o|­rätt·vis
adjektiv
o`rättvis
● som inte behandlar in­blandade parter lika främst beträffande fördelning av något positivt el. något negativt
MOTSATS rättvis 1 JFR oförtjänt, partisk
orättvis (mot någon)
en orättvis lärare som gynnade de mest in­ställsamma eleverna; ett par av barnen kände sig orättvist behandlade (adverbial)
○ äv. om handling el. före­teelse
en djupt orättvis beskrivning; en orättvis löne­sättning
○ äv. i fråga om bedömning eller dylikt av bara en part som visar en omotiverat negativ in­ställning mot någon
han är orättvis mot sina föräldrar i sina memoarer
belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska orätvis
En orättvis betraktelse. Titel på bok av Göran Palm (1966) om bl.a. den ojämna fördelningen av jordens till­gångar (titeln är ironisk)