SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 otukt otukten o|tukt·en substantiv o`tukt ● något ålderdomligt otillåtet sexuellt umgänge JFR skörlevnad otukt (med någon) han hade bedrivit otukt med minderåriga belagt sedan 1541 SO Alfabetisk lista otta subst. ottesång subst. ottoman subst. ottomansk adj. ottomotor subst. otukt subst. otuktad adj. otuktig adj. otuktsnäste (näste) otur subst. oturas verb Till alla ordböcker
