publicerad: 2021
paradis
paradiset, plural paradis, bestämd plural paradisen
para·dis·et
substantiv
pa`radis 
●
underbar plats som (i något avseende) har de bästa tänkbara egenskaper
SYN.
eldorado
friluftsparadis; semesterparadis
den nya lekplatsen var ett paradis för barnen; badorten är ett paradis för turister
○
äv. om underbart, njutningsfyllt tillstånd
barndomens mytiska paradis; en kopp te och en god bok – det var paradis nog för henne
○
ursprungligen om flera platser el. tillstånd i den kristna föreställningsvärlden, dels om Edens lustgård, där de första människorna tänktes ha bott, dels äv. om de saligas hemvist efter döden
Adam och Eva drevs ut ur paradiset; den fromma änkan var övertygad om att hennes man hade kommit till paradiset
en orm i paradiset
se
orm
belagt sedan 1000-talet (runsten, Täby, Uppland (Sveriges runinskrifter));
runform baratis, fornsvenska paradis; av grek. parad´eisos 'paradis; fruktträdgård'; av persiskt urspr.
Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset.
Bibel 2000, Lukas 23:43 (Jesu ord till den botfärdige rövaren, strax före bådas död på korset)
