publicerad: 2021
paten
patenen patener
pat·en·en
substantiv
●
(metall)tallrik för oblaten vid nattvardsgång
belagt sedan slutet av 1400-talet (H[elige] Susos Gudeliga Snilles Väckare);
fornsvenska patena; av lat. pat´ena, pat´ina 'panna; tallrik'; jfr ursprung till
panna