publicerad: 2021  
1pingla pinglan pinglor
pingl·an
substantiv
ping`la
1 liten bjällra eller klocka ofta med särsk. klar och vacker klang
belagt sedan 1844; till 2pingla 1
2 var­dagligt, något ålderdomligt; kan upp­fattas som ned­sättande (vacker) ung kvinna
JFR goding
kalaspingla
belagt sedan 1940-talet
2pingla pinglade pinglat
verb
ping`la
1 klinga eller ringa ofta med särsk. klar el. spröd ton
något pinglar
ett pinglande ängla­spel; en klocka pinglade när han öppnade butiks­dörren
belagt sedan 1805; ljud­härmande bildning
2 var­dagligt få (något) att ringa eller klinga
någon pinglar (på något)
någon pinglar (till någon/något)
någon pinglar (till någon)
någon pinglar (till något)
han pinglade på dörr­klockan
belagt sedan 1786
pinglapinglande, pingling, pingel