publicerad: 2021  
potta pottan pottor
pott·an
substantiv
[påt`a]
skål­format kärl, av­sett (för barn) att (sittande) förrätta sina natur­behov i
potträning
babyn har börjat sitta på pottan, så nu slipper de köpa blöjor
äv. om liknande kärl el. kruka för annat ända­mål
sätta någon på pottan var­dagligtbringa någon i förlägenhetvar­vid veder­börande ofta får ta de negativa konsekvenserna av någon annans oskicklighet eller dylikt: de satte henne på pottan genom att ställa frågor som hon aldrig hade reflekterat över tidigare
belagt sedan 1479 i bet. 'skålformigt kärl' (Stockholms Stads Tänkeböcker); 1686 i bet. 'nattkärl'; fornsvenska potta, putta 'lerkärl'; av lågtyska pot, put med samma betydelse; av om­diskuterat urspr.; jfr ur­sprung till hotchpotchsoppa, potage, potkes, pott, slickepott