publicerad: 2021  
pudel pudeln pudlar
pudl·ar
substantiv
pu´del
● typ av populär sällskaps­hund med riklig, ullig päls som ofta klipps efter fast­ställt mönster
pudelklippt; dvärgpudel; kungspudel; mellanpudel; storpudel
pudeln som dresserad cirkus­hund
göra en pudel be om ur­säktvanligen in­för publik och på ett något för­ödmjukande sätt: han gjorde en pudel och med­gav att an­klagelserna om skatte­fusk var riktiga
klok som en pudel se klok
pudelns kärna se kärna
belagt sedan 1795; av tyska Pudel med samma betydelse, till pudeln 'plaska i vatten'; idiomet pudelns kärna (1876) efter tyska (das also war) des Pudels Kern, ur Goethes Faust 1, då Mefistofeles tvingas av­slöja sitt rätta jag innan­för förklädnaden till hund