publicerad: 2021  
pulpet pulpeten pulpeter
pulp·et·en
substantiv
pulpe´t
● en (skriv)möbel med lutande skiva som man kan stå el. sitta vid
skrivpulpet; talarpulpet
hov­mästaren stod vid sin pulpet i entrén
○ äv. vid beskrivning av äldre (och finlands­svenska) förhållanden skol­bänk
ett klass­rum med 30 pulpeter
belagt sedan 1597; via tyska av lat. pul´pitum 'trä­ställning under teaterscen; talartribun'; jfr ur­sprung till pult