publicerad: 2021
ringare
ringaren, plural ringare, bestämd plural ringarna
ring·ar·en
substantiv
●
mest historiskt
person som ringer i upphängda kyrkklockor för att kalla till gudstjänst eller dylikt
SE
2ringa 2
belagt sedan 1482 (Stockholms Stads Tänkeböcker);
fornsvenska ringiare
Ringaren i Notre-Dame.
Svensk titel på Victor Hugos roman Notre-Dame de Paris (1831)