publicerad: 2021  
1rissla risslan risslor
rissl·an
substantiv
riss`la
● mest historiskt typ av båt­liknande släde an­vänd i Norr­land
häst och rissla
belagt sedan 1892; av fi. resla med samma betydelse; av ry. kresla 'slädkorg'
2rissla risslade risslat
verb
riss`la
1 sikta med rissel
SE 1rissel
någon risslar något
belagt sedan 1643; sv. dial. rissla 'sålla'; trol. av ljud­härmande urspr. och samma ord som 2rissla 2; jfr ur­sprung till 1rissel
2 prassla lätt
SE 2rissel
något risslar
risslande regn; fläkten fick bladen att rissla
belagt sedan 1814; trol. av ljud­härmande urspr.
risslarisslande, rissling