publicerad: 2021
1rulla
rullade rullat
verb
1
ibland med partikel som anger rörelseriktning, t.ex.bort, fram, förbi, igång, in, ut
förflyttas på ett underlag genom vridning runt en mittpunkt eller axel vanligen varv efter varv; om (mer el. mindre) runt el. klotformigt föremål
någon/något rullar (bort/fram/förbi/igång/in/ut)
någon rullar (bort)
någon rullar (fram)
någon rullar (förbi)
någon rullar (igång)
någon rullar (in)
någon rullar (ut)
något rullar (bort)
något rullar (fram)
något rullar (förbi)
något rullar (igång)
något rullar (in)
något rullar (ut)
bollen rullade över mållinjen; flaskan rullade utför trappan
○
äv. utan någon förflyttning
vridas runt en mittpunkt
JFR
1snurra 1
hjulen i fabriken rullade igen
○
äv. om (person i) föremål som förflyttar sig el. arbetar på grund av att vissa av dess delar, vanligen hjul, vrider sig
vagnen rullade utför gatan; de rullade fram i en övertäckt jeep; tryckpressarna rullade igång
○
ibland äv. i fråga om icke-roterande rörelse
vågorna rullade in över stranden; dimman rullade fram över landskapet; han smuttade på konjaken och lät den rulla över tungan
○
äv. bildligt, spec. om (företeelse som ger ifrån sig) ljud påminnande om något som rullar
åskan rullade; skrattet rullade genom rummen; i de flesta svenska dialekter har man rullande "r"
○
spec. äv. i uttryck för tidsförlopp
valrörelsen rullade igång
låta pengarna rulla
se
peng
2
ibland med partikel som anger rörelseriktning, t.ex.bort, fram, in, ut
få (något) att förflytta sig på ett underlag genom vridning runt en axel vanligen varv efter varv; vanligen med avseende på (mer el. mindre) runt el. klotformigt föremål
JFR
vältra
någon/något rullar (bort/fram/in/ut) någon/något
någon rullar (bort) någon
någon rullar (bort) något
någon rullar (fram) någon
någon rullar (fram) något
någon rullar (in) någon
någon rullar (in) något
någon rullar (ut) någon
någon rullar (ut) något
något rullar (bort) någon
något rullar (bort) något
något rullar (fram) någon
något rullar (fram) något
något rullar (in) någon
något rullar (in) något
något rullar (ut) någon
något rullar (ut) något
han rullade tunnorna nerför backen; han flyttade den stora stenen genom att rulla den; grisarna rullade sig i gyttjan
○
äv. (om person el. annan varelse)
utföra roterande rörelse
JFR
1rulla 1
de rullade runt på golvet och brottades; rulla över på sidan
○
äv. med avseende på föremål som förflyttas genom att vissa av dess delar, vanligen hjul, rullar
rulla barnvagn; rulla bort tåget; rulla bilen utför slänten
rulla hatt
se
hatt
belagt sedan ca 1635
3
ibland med partikel, t.ex.ihop, upp, ut
forma till en boll eller rulle
någon rullar (ihop/upp) något
någon rullar (ihop) något
någon rullar (upp) något
rulla köttbullar; rulla cigaretter; de rullade in kroppen i en filt; rulla ihop de elektriska sladdarna; rulla upp skjortärmen
○
spec.
lägga upp håret på papiljotter eller dylikt
○
äv.
med partikelnut
veckla ut i sin fulla längd
någon rullar ut något
rulla ut mattan
○
äv. bildligt, spec. om att öppna något
särskilt militärväsen och sport
med partikelnupp
någon/något rullar upp något
någon rullar upp något
något rullar upp något
pansarstöten genom Ardennerna rullade upp hela flanken för de allierade; han rullade upp motståndarlagets vänsterförsvar gång på gång
○
spec. äv. om att klarlägga något
med partikelnupp
någon rullar upp något
mordfallet har långsamt börjat rullas upp
rulla tummarna
se
tumme
belagt sedan 1690
4
nästan enbart presens particip
fortgå utan uppehåll på samma sätt enl. en viss princip el. med bara smärre förändringar; om förlopp som normalt delas upp på perioder
något är rullande
rullande planering; ett rullande schema
belagt sedan 1950-talet
2rulla
rullan rullor
rull·an
substantiv