publicerad: 2021
seminarium
seminariet seminarier
sem·in·ari·et
substantiv
1
en undervisningsform vid universitet eller högskola med aktivt deltagande av de studerande vanligen upplagd som en diskussion kring något vetenskapligt problem el. kring en uppsats författad av någon av deltagarna
seminariegrupp; seminariedeltagare; seminarieledare; seminarieövning
ett seminarium (om någon/något/sats)
ett seminarium (om någon)
ett seminarium (om något)
ett seminarium (om sats)
(på/under/vid) seminariet
(på) seminariet
(under) seminariet
(vid) seminariet
på seminariet lade hon fram en preliminär version av avhandlingens inledningskapitel; en del språkbrukare accepterar singularformen "seminarie" medan andra irriterar sig över den
○
äv. om motsvarande personer
högre seminariet sammanträdde varannan måndag
○
äv. i icke-akademiska sammanhang, ofta med tonvikt på tillförande av ny kunskap etc.
flera myndigheter anordnade ett gemensamt seminarium om djurarter som riskerar att utrotas
belagt sedan 1864;
av lat. semina´rium 'plantskola', till se´men 'säd; frö'; jfr ursprung till
semination
2
delvis något ålderdomligt, ofta ersatt av "högskola"
skola för högre, yrkesinriktad utbildning där teori och praktik varvas; särsk. för utbildning av lärare eller dylikt
hon gick på seminariet i början av 1960-talet för att utbilda sig till hushållslärare; blivande präster inom katolska kyrkan utbildas på särskilda seminarier
belagt sedan 1712