publicerad: 2021  
silhuett silhuetten silhuetter
eller
siluett siluetten siluetter
silhu·ett·en, silu·ett·en
substantiv
[siluet´]
● synintryck som ut­görs av ett mörkt fält vars konturlinjer kan ur­skiljas mot en ljusare bak­grund
JFR kontur, profil
silhuettbild
silhuetten (av någon/något)
silhuetten (av någon)
silhuetten (av något)
kyrkans silhuett av­tecknade sig mot kvällshimlen; gran­skogens taggiga silhuett
○ äv. om liknande bild som klipps ut i papper eller dylikt
silhuettporträtt
klippa silhuetter; en silhuett av guld­papper
belagt sedan 1769; av franska silhouette med samma betydelse, till namnet på den franska finans­ministern É. de Silhouette (1700-talet)