publicerad: 2021  
1skumpa skumpade skumpat
verb
skum`pa
hoppa eller studsa hit och dit på grund av ojämnt under­lag; särsk. om vagn eller dylikt
skumpa (någonstans)
kärran skumpade våldsamt på den gropiga vägen
äv. om någon som sitter på vagn eller dylikt
de satt längst bak i bussen och skumpade
äv. om varelse springa klumpigt
han skumpade ner­för backen
belagt sedan 1430–50 (Hertig Fredrik av Normandie); fornsvenska skumpa 'springa; skumpa'; besläktat med sv. dial. skimpa 'hoppa; gå klumpigt'
skumpaskumpande, skumpning
2skumpa skumpan
skump·an
substantiv
skum`pa
var­dagligt champagne
dricka skumpa
belagt sedan 1965; till 2skum!!