publicerad: 2021  
smutsig smutsigt smutsiga
smuts·ig
adjektiv
smut`sig
● bemängd med smuts särsk. om (om­givning till) person
MOTSATS 1ren 1
golvet var smutsigt; hon var smutsig i an­siktet; de var smutsiga om händerna
○ äv. förenad med smuts
ett smutsigt arbete
○ äv. bildligt, sär­skilt omoralisk, oanständig
smutsig fantasi; ett smutsigt krig; val­rörelsen blev en smutsig historia
någons smutsiga byk se byk
belagt sedan 1631; av tyska schmutzig med samma betydelse; till smuts
Fem smutsiga små fingrar. Titel på visa med text av Karl Ewert (1923), ur­sprungligen för barn