publicerad: 2021  
snatter snattret
snattr·et
substantiv
snatt´er
● snattrande ljud spec. från gäss, ankor el. änder men äv. all­männare
JFR kackel
apornas snatter; gräs­ändernas snatter
○ äv. bildligt pladder vanligen från flera personer som talar i munnen på var­andra
snattret i barn­kammaren
belagt sedan ca 1755; till snattra