publicerad: 2021  
1snäsa snäste snäst, presens snäser
verb
snä`sa
● ofta med partikelnav ge irriterad tillrätta­visning eller irriterat svar
JFR huta åt
någon snäser (något/sats)
någon snäser (något)
någon snäser (sats)
någon snäser (av) någon någon snäser (åt någon)
"Du fattar ingen­ting", snäste sonen; hon snäste av alla som frågade hur hon mådde
belagt sedan 1759; sv. dial. snäsa; trol. besläktat med snida
snäsasnäsande, snäsning
2snäsa snäsan snäsor
snäs·an
substantiv
snä`sa
● irriterad tillrätta­visning eller irriterat svar
belagt sedan ca 1715