publicerad: 2021  
1spinna spann spunnit spunnen spunna, presens spinner
verb
spinn`a
1 fram­ställa (garn eller tråd) genom tvinning av ull, lin eller dylikt
JFR spånad
spinnrock; S-spunnen; Z-spunnen
någon spinner (kring/på) något
någon spinner (kring) något
någon spinner (på) något
spinna på slända; spinna garn och väva tyger
○ äv. med konstruktions­växling fram­ställa garn eller tråd av
spinna ullen
○ äv. ut­vidgat
djur spinner något
spinna en kokong; spindeln spann sitt nät
○ äv. bildligt tanke­mässigt ut­veckla visst tema
någon spinner
han försökte hitta en tråd i sam­talet att spinna vidare på
spunnet socker se socker
belagt sedan 1385 (Klosterläsning); fornsvenska spinna; gemensamt germanskt ord, besläktat med spene, spinn, spindel, spänna
2 gå runt
JFR 2spinna
något spinner
○ spec. gå runt utan att få fäste om hjul på for­don
spinnande hjul som sprutade sand
belagt sedan 1928; av engelska spin 'snurra; rotera'; jfr ur­sprung till 1spinna 1
3 ge ifrån sig surrande ljud som tyder på tillfreds­ställelse om katt
djur spinner
katten låg i knäet på henne och spann
○ äv. i fråga om liknande motor­ljud
något spinner
motorn spann tyst
belagt sedan 1795; se ur­sprung till 1spinna 1
spinnaspinnande
spinna loss
2spinna spinnade spinnat
verb
spinn`a
● ägna sig åt spinning
JFR 1spinna 2
någon spinnar
hon spinnade på gymmet varje måndagskväll
belagt sedan 2000
spinnaspinnande, spinning