publicerad: 2021  
stampa stampade stampat
verb
stam`pa
1 stöta hårt och ljudligt med foten i marken el. golvet
SE 2stamp
någon stampar (något) (med något) (i något)
hon stampade otåligt i golvet; de stampade i marken för att hålla fötterna varma
○ ibland med ton­vikt på resultatet
stampa av sig snön; stampa takten till musiken
○ äv. platta till (något) genom att stöta fötterna hårt i marken
en hydda med stampat jord­golv
○ äv. bildligt i ut­tryck för oförmåga att ut­vecklas eller dylikt
efter tio år står han fort­farande och stampar på samma fläck
belagt sedan förra hälften av 1400-talet (Uplands-Lagen); fornsvenska stampa; gemensamt germanskt ord, besläktat med stapel; trol. av ljud­härmande urspr.
2 röra sig i sjö­gång så att för- och akter­skepp om­växlande lyfts och sätter sig om far­tyg
JFR 1rulla 5
något stampar
belagt sedan 1741
3 var­dagligt vanligen med prep.på pantsätta
någon stampar på något
han fick stampa på familjeklenoden för att kunna betala skulden
belagt sedan 1879; se ur­sprung till 1stamp 2
stampastampande, stampning
stampa fram