publicerad: 2021  
stryka sig strök strukit, presens stryker
stryk·er sig
verb
stry`ka sig
föra sin kropp tätt längs någon/något
något stryker sig (mot någon/något)
något stryker sig (mot någon)
något stryker sig (mot något)
katten strök sig mot hennes ben
belagt sedan ca 1710