publicerad: 2021  
1stulta stultan stultor
stult·an
substantiv
stul`ta
● tulta
en liten stulta
belagt sedan 1923; till 2stulta
2stulta stultade stultat
verb
stul`ta
● tulta
någon stultar (någonstans)
ett litet knubbigt stultande barn
belagt sedan 1641; sv. dial. stulta 'vackla; gå lutande'; besläktat med stolle och trol. stolt, 1stylta
stultastultande