publicerad: 2021  
supa söp supit supen supna, presens super
verb
su`pa
● dricka sprit ibland i allt­för stor mängd
SYN. 2kröka, sprita 1
supbroder; smygsupa
någon super
○ ofta med ton­vikt på resultatet vanligen refl. och med partikel, t.ex.ihjäl
någon super sig adj någon super ihjäl sig
han söp sig full och somnade på en bänk; han söp ihjäl sig
supa någon under bordet se bord
supa som en borst­bindare supa omåttligthan söp som en borst­bindare och var sällan nykter
belagt sedan förra hälften av 1400-talet (Östnordiska och latinska medeltidsordspråk); fornsvenska supa; gemensamt germanskt ord; jfr ur­sprung till försupen, kålsupare, soppa, sovel, sukta, supé
supasupande, supning, superi
supa till