SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SO

Svensk ordbok

publicerad: 2021  

tandkött tand­köttet

tand|­kött·et

substantiv

tan`dkött

● mjuk vävnad som om­ger tand­halsarna

tandköttsficka; tandköttsinflammation

blödningar i tand­köttet när hon borstade tänderna

belagt sedan 1400–25 (Heliga Birgittas uppenbarelser); fornsvenska tanna kiöt

SO

Alfabetisk lista

  tandkrona subst.
  tandkräm subst.
  tandkräm (kräm)
  tandkrämstub (tandkräm)
  tandkrämstub (tub)
  tandkött subst.
  tandkött (kött)
  tandkött (tand)
  tandköttsficka (tandkött)
  tandköttsinflammation (tandkött)
  tandlagning (lagning)

  Till   alla ordböcker