publicerad: 2021  
tentera tenterade tenterat
verb
tente´ra
1 ibland med partikelnav, utan större betydelse­skillnad prövas i tentamen
någon tenterar (i/på något) (för någon)
någon tenterar (i något) (för någon)
någon tenterar (något) (för någon)
någon tenterar (av något) (för någon)
på den här kursen tenterar studenterna för professorn i pedagogik; hon tenterade av del­kurserna i enlighet med termins­planeringen
belagt sedan 1821; av lat. tenta´re 'pröva'; jfr ur­sprung till attentat, tentakel, tentativ
2 pröva i (muntlig) tentamen
någon tenterar någon (i/på något)
någon tenterar någon (i något)
någon tenterar någon (något)
professorn tenterade båda studenterna sam­tidigt
belagt sedan 1837
tenteratenterande, tentamen