publicerad: 2021  
till rätta
eller
tillrätta
till|­rätta
adverb
[-rät`a]
till rätt plats eller läge
hon visade dem till rätta; han satte sig till rätta i soffan; hon makade kudden till rätta
spec. för att ut­trycka att något som varit försvunnet åter­funnits
glas­ögonen har kommit till rätta igen
äv. bildligt för att ut­trycka (upp­nående av) sam­stämmighet, samman­hang eller dylikt
tillrättaläggande
finna sig till rätta i till­varon; komma till rätta med problemen; det var nöd­vändigt att ställa ett och annat till rätta efter alla miss­förstånd
belagt sedan 1347 (privilegier för allmogen på Kopparberget utfärdade av kung Magnus (Svenskt Diplomatarium)); fornsvenska til rätta; jfr ur­sprung till 1rätta