publicerad: 2021  
tjäna tjänade tjänat
verb
tjä`na
1 (regel­bundet och i enlighet med av­tal) få som ersättning för arbete
någon tjänar (ihop/in) något (något/att+verb/sats)
någon tjänar (ihop) något (något)
någon tjänar (ihop) något (sats)
någon tjänar (ihop) något (på att+verb)
någon tjänar (in) något (något)
någon tjänar (in) något (sats)
någon tjänar (in) något (på att+verb)
han tjänar över 50 000 i månaden; hon tjänade sina första pengar när hon var 13 år
ofta med ton­vikt på resultatet vanligen med partikel, sär­skiltihop, in
tjäna ihop en förmögenhet; tjäna in till pensionen
äv. få (som) vinst
tjäna på affären; hon tjänade en vacker slant när hon sålde villan
äv. i fråga om mätbara vinster som inte direkt kan ut­tryckas i pengar, spec. spara in
de tjänade två timmar på att ta bilen
äv. i fråga om mer obestämda vinster med prep. dra nytta av
han skulle tjäna på att klä sig lite mer formellt
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska þiäna; gemensamt germanskt ord, bildat till ett subst. mot­svarande isl. þjónn 'tjänare; träl'; jfr ur­sprung till betjänt
2 mest historiskt vara an­ställd (hos någon) mot lön ofta för att ut­föra uppassnings- och hand­räcknings­uppgifter
någon tjänar någon/något
någon tjänar någon
någon tjänar något
någon tjänar (någon) hos någon
han tjänade hos en greve; ingen kan tjäna två herrar
ibland äv. med an­givande av befattningen historiskt vara an­ställd som
han tjänade dräng hos en bonde
nu­mera vanligen vara an­ställd in­om visst verksamhets­område eller dylikt; ofta med viss bi­betydelse av osjälviskt engagemang och dylikt
tjäna staten; han hade tjänat före­taget i 40 år
äv. (osjälviskt) försöka vara till nytta för
tjäna foster­landet; revolutionärernas paroll var "Tjäna folket!"
belagt sedan slutet av 1200-talet Westgöta-Lagen
3 fylla funktionen av något (ofta till­fälligt); om före­mål, om­ständighet eller dylikt
något tjänar (som) något
kudden fick tjäna som ljud­dämpare; gränsintermezzot tjänade som före­vändning för krigs­förklaringen
äv. försvagat
åt­gärden tjänar inget vettigt syfte
äv. i (negerade och frågande) ut­tryck för att ifråga­sätta det menings­fulla i något med prep.till (inte) kunna leda till något resultat
något tjänar (inte) till
det tjänar ingen­ting till att protestera; vad tjänar det till att vara efter­klok?
belagt sedan ca 1420 Bonaventuras Betraktelser
tjänatjänande