publicerad: 2021  
toppskikt topp­skiktet, plural topp­skikt, bestämd plural topp­skikten
topp|­skikt
substantiv
[tåp`-]
● översta lager av något
SE skikt JFR bottenskikt
faner­golv med topp­skikt av massivt trä
○ äv. bildligt elit
sam­hällets topp­skikt; till­höra topp­skiktet; ligga i det absoluta topp­skiktet; hon har länge haft en plats i det politiska topp­skiktet
belagt sedan 1933