publicerad: 2021  
treva trevade trevat
verb
tre`va
● söka osäkert och (nästan) en­bart med hjälp av känselsinnet
någon trevar (efter något)
hon trevade efter ström­brytaren; han trevade i fickan efter nyckeln
○ äv. bildligt med av­seende på abstrakta före­teelser
trevare
hon trevade efter orden
belagt sedan 1430–50 (Fem Mose böcker); fornsvenska thriva 'ta på; treva'; av ovisst urspr.; jfr ur­sprung till trivas
trevatrevande
treva sig