publicerad: 2021  
undanröja undanröjde undanröjt, presens undanröjer
verb
un`danröja
1 äv. lös förbindelse, se röja undan av­lägsna (hinder) för att åstad­komma fri passage el. öppet om­råde
JFR likvidera 3
någon/något undanröjer något
någon undanröjer något
något undanröjer något
en till hälften undan­röjd vägspärr
○ äv. bildligt
undan­röja alla ekonomiska restriktioner; hans ut­talande undan­röjde alla tvivel om att han snart skulle av­gå
belagt sedan 1688
2 upp­häva den lagliga kraften hos visst myndighets­beslut eller dylikt
någon/något undanröjer något
någon undanröjer något
något undanröjer något
hov­rätten undan­röjde tings­rättens dom
belagt sedan 1667
undanröjaundanröjande, undanröjning