SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 utstråla utstrålade utstrålat verb u`tstråla 1 vanligen lös förbindelse, se stråla spridas i form av strålar SE stråle 1 något utstrålar (från någon/något) något utstrålar (från någon) något utstrålar (från något) ljus och värme utstrålar från solen ○ äv. bildligt om attityd eller dylikt JFR utstrålning den välvilja som utstrålade från honom belagt sedan 1784 2 äv. lös förbindelse, se stråla sända ut (något) i form av strålar SE stråle 1 någon/något utstrålar något någon utstrålar något något utstrålar något solen utstrålar värme och ljus ○ äv. bildligt med avseende på attityd eller dylikt hela hans person utstrålade välvilja belagt sedan 1853 utstrålautstrålande, utstrålning SO Alfabetisk lista utspökad adj. utstaka verb utstaka (staka) utstoffera verb utstoffera (stoffera) utstråla verb utstråla (stråla) utstrålning subst. utsträcka verb utsträckning subst. utsträckning (sträcka ut) Till alla ordböcker