publicerad: 2021  
utvisa utvisade utvisat
verb
u`tvisa
1 äv. lös förbindelse, jfr visa ut tvinga att lämna (visst land eller annat om­råde) spec. med av­seende på ut­länning
någon utvisar någon
han ut­visades som miss­tänkt terrorist
spec. äv. i lag­sport, t.ex. is­hockey och fot­boll
han blev ut­visad i två minuter; hon fick sitt andra gula kort och blev allt­så ut­visad
belagt sedan 1506 (Stockholms stads tänkeböcker); fornsvenska utvisa 'skicka iväg; ge för handen'
2 tydligt visa
något utvisar något/sats
något utvisar något
något utvisar sats
statistiken för första halv­året ut­visade en ekonomisk upp­gång
spec. i ut­tryck för kommande ut­veckling
fram­tiden får ut­visa om de gjorde det rätta valet
belagt sedan början av 1300-talet Skåne-Lagen
utvisautvisande, utvisning