publicerad: 2021  
1vira virade virat
verb
vi`ra
● linda något tätt om något annat
JFR sno 1
någon virar något (om/runt något)
någon virar något (om något)
någon virar något (runt något)
vira en hals­duk runt halsen
○ äv. med konstruktions­växling ibland med partikel, sär­skiltin
någon virar något (med något)
någon virar in någon/något (i något)
någon virar in någon (i något)
någon virar in något (i något)
de virade midsommar­stången med girlanger av blommor och löv; hon virade in sig i en pläd
belagt sedan ca 1600; till sv. dial. vir 'metalltråd'; jfr ur­sprung till vajer
viravirande, virning
2vira viran
vir·an
substantiv
vi`ra
● ett kort­spel för tre personer populärt i äldre tid
virabud
prosten, patron och löjtnanten satt i bersån och drack punsch och spelade vira
belagt sedan 1816; trol. till Vira, namn på f.d. järn­bruk i Uppland
3vira viran viror
vir·an
substantiv
vi`ra
● stor, rörlig silduk som an­vänds in­om pappers­industrin
belagt sedan 1873; av engelska wire med samma betydelse, till wire, se ur­sprung till vajer