publicerad: 2021  
1överleva överlevde överlevt, presens överlever
verb
ö`verleva
1 (lyckas) behålla livet trots på­frestande situation
SE överlevnad
överlevare
någon överlever (något)
hon över­levde trots de svåra skadorna
○ äv. med av­seende på viss fara, prövning eller dylikt (lyckas) behålla livet trots
han över­levde olyckan
○ äv. om hel grupp, art etc. (lyckas) bevara existensen (trots)
endast en spillra av de stora hjordarna av bison­oxar över­levde av­skjutningen
○ äv. med av­seende på tid leva igenom
de över­levde bomb­natten i en källare
○ äv. bildligt
någon/något överlever något
någon överlever något
något överlever något
teatern lyckades över­leva krisen; efter den senaste affären tvivlar många på att han kan över­leva som politiker
belagt sedan ca 1650; fornsvenska overliva 'leva längre än'; jfr ur­sprung till leva
2 leva längre än
någon överlever någon (tid)
hon över­levde sin man i tio år
○ äv. bildligt
hon är död, men hennes verk kommer att över­leva henne
över­leva sig själv bli föråldradefter åtta säsonger har tv-serien över­levt sig själv
belagt sedan början av 1300-talet Skåne-Lagen
överlevaöverlevande
2överleva överlevan överlevor
över|­lev·an
substantiv
ö`verleva
● mindre brukligt vanligen plur. kvarleva
belagt sedan 1667; till fornsvenska leva 'lämna kvar'; jfr ur­sprung till kvarleva, lämna