tryckår: 2009
till`dela
verb ~de ~t
till|del·ar●låta (ngn) få
ngt; särsk. vid fördelning av ngt (konkret el. abstrakt) bland personer i en viss grupp
Nolljuryn tilldelade honom förstaprisethan tilldelades enkla uppgifter i början○äv. med avs. på ngt negativtdomaren tilldelade honom en varningtilldela ngn ngtsedan 1499Stockholms stads tänkeböckerfornsv. tildela; efter lågty. todelen med samma betydelse
Subst.:vbid1-360966tilldelande,
tilldelning
