publicerad: 2021  
ättika ättikan
ätt·ik·an
substantiv
ätt`ika
● ut­spädd form av ättik­syra som an­vänds för bl.a. smaksättning och konservering av föda det vanligaste sura ämnet
JFR vinäger, ättiksyra
ättiksomslag; ättiksprit; matättika
en lag av ättika och socker; ättika er­sätts ofta med citronsaft; vinet hade stått för länge och smakade ättika; badda svullnaden med ättika
sur som ättika se sur
belagt sedan senare hälften av 1300-talet (Fornsvenska legendariet (Codex Bureanus)); fornsvenska ätikia; av lågtyska etik, ombildn. av lat. ace´tum med samma betydelse; jfr ur­sprung till vinäger