publicerad: 2021  
kvitten plural kvitten, utrum el. neutrum
substantiv
kvitt´en
● en hög (odlad) buske med ljusröda blommor och gula, päron­lika frukter
kvittenbuske; kvittenmarmelad; kvittenträd
belagt sedan 1578 (om frukten); sedan 1685 om busken; av lågtyska quiten med samma betydelse; ur grek. kydo´nia (me´la) 'kvittenäpple', till Kydoni´a, namn på stad på Kreta