publicerad: 2021
behöva
behövde behövt, presens behöver
be·höv·er
verb
1
ha behov av någon/något, medvetet el. omedvetet
någon behöver (någon/något/verb)
någon behöver (någon)
någon behöver (något)
någon behöver (verb)
han behövde mer pengar; barn behöver nio timmars sömn; växtligheten behövde regn; pappa, jag behöver kissa!
○
äv. i konstruktion med annat verb
ha behov av att
huset behövde repareras; hon behövde vila upp sig
belagt sedan 1451–52 (Vadstena Kloster-Reglor);
fornsvenska behöva; av lågtyska behöven med samma betydelse; jfr ursprung till
behov
2
särskilt i nekande el. frågande uttryck
vara tvungen att utföra viss handling eller dylikt
någon behöver verb
du behöver inte komma om du inte vill; hon behövde aldrig ångra sitt val; jag behöver väl inte truga?
○
äv. om icke-levande företeelse, i uttryck för nödvändig följd och dylikt
det är synd att inte alla kan vara med på mötet, men det behöver kanske inte betyda så mycket
belagt sedan början av 1500-talet
Nya Krönikans fortsättningar eller Sture-Krönikorna