SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 besinning besinningen be·sinn·ing·en substantiv besinn´ing ● tillstånd av lugn och eftertanke särsk. i mots. till förhastat handlande komma till besinning; hon förlorade besinningen och slog till honom; myndigheterna manar till besinning trots den svåra situationen belagt sedan 1824 SO Alfabetisk lista besiktningsman subst. besiktningsprotokoll (besiktning) besiktningsprotokoll (protokoll) besinna verb besinna sig verb besinning subst. besinningsfull adj. besinningslös adj. besitta verb besittning subst. besittningshavare subst. Till alla ordböcker