SAOL SO SAOB Alla tre SO Svensk ordbok publicerad: 2021 blancmangé blancmangén blancmangéer blanc·mangé·er substantiv [blaŋmaŋ∫e´]ljust sj-ljud ● en dessert av vispgrädde med fruktbitar stelnad med hjälp av gelatin belagt sedan 1822; av franska blanc-manger med samma betydelse, till blanc 'vit' och fornfranska mangier 'mat'; jfr ursprung till blank SO Alfabetisk lista blamage subst. blamant adj. blamera sig verb blanchera verb blancherjärn (blanchera) blancmangé subst. blanco (in blanco) blancocheck subst. blancokredit subst. blancolån subst. bland preposition Till alla ordböcker
