publicerad: 2021  
blodhund blod­hunden blod­hundar
blod|­hund·en
substantiv
blo`dhund
en kraftig hund med lång­smalt, veckat nos­parti och stora hängande öron anv. som spår­hund
engelsk blod­hund
äv. om vissa andra spår­hunds­raser
äv. bildligt om mänsklig förföljare eller dylikt
han satte säkerhets­polisens blod­hundar på den miss­tänkte
belagt sedan 1685 (om utländska förhållanden); 1956 (om uppfödning i Sverige); efter hundens oöverträffade förmåga att spåra efter dofter