publicerad: 2021
demiurg
demiurgen demiurger
demi·urg·en
substantiv
●
vanligen bestämd form
skapare av sinnevärlden där själen hålls fången i mots. till den högste Guden; enl. gnostisk lära
○
äv. (hos Platon)
världsskapare
belagt sedan 1821;
ur grek. demiourgos´ 'hantverkare; skapare', eg. 'person i offentlig verksamhet'
Suckar, suckar äro elementet,
i vars sköte Demiurgen andas. Erik Johan Stagnelius, Suckarnes mystär (1821)
i vars sköte Demiurgen andas. Erik Johan Stagnelius, Suckarnes mystär (1821)