publicerad: 2021  
drypa dröp, drupit el. drypt, presens dryper
verb
dry`pa
1 (långsamt) rinna i droppar
drypa (av något)
svetten dröp från hans panna
○ äv. ge ifrån sig droppar
väggarna dröp av fukt
○ äv. bildligt, vanligen ned­sättande
skildringen dryper av falskt patos
belagt sedan mitten av 1300-talet (Bjärköa-Rätten (Helsinge-Lagen)); fornsvenska drypa 'rinna droppvis'; besläktat med dropp, droppe, dryfta
2 ofta med partikel, sär­skiltin, ner låta långsamt falla i droppar ner i något
drypa (in/ner) något (i något)
drypa (in) något (i något)
drypa (ner) något (i något)
belagt sedan ca 1450 Heliga Birgittas uppenbarelser
drypadrypande
drypa av