publicerad: 2021  
eda edan edor
ed·an
substantiv
e`da
dialektalt ström i vatten­drag som går i mot­satt riktning mot huvud­strömmen var­vid en virvel bildas
nedan­för forsar bildas ofta en eda
belagt sedan 1434 (intyg utfärdat av prästen Asmund Helgeson i västgötska Foxerna (Framställning)); fornsvenska idha, isl. iða med samma betydelse; bildn. till partikeln ið- 'åter; om igen; till­baka'; jfr ur­sprung till idelig, idissla