publicerad: 2021  
elektrisk elektriskt elektriska
elektr·isk
adjektiv
elek´trisk
● som har att göra med elektricitet
JFR elektroteknisk
elektrisk ström; en elektrisk stöt; ett elektriskt mot­stånd
○ spec. som drivs eller åstad­koms med elektricitet
elektriskt ljus; en elektrisk motor; elektrisk tid­tagning; spela elektrisk gitarr
○ spec. äv. som producerar eller är laddad med elektricitet
en elektrisk ål
○ äv. om person el. före­tag som sysslar med elektricitet el. elektriska artiklar
en elektrisk firma; han är elektrisk ingenjör
○ äv. bildligt om något snabbt, livligt el. häftigt
hennes nästan elektriska ut­strålning
elektriska stolen se stol
belagt sedan 1753; av tyska elektrisch med samma betydelse; av franska électrique; bildn. till grek. e´lektron 'bärn­sten' (efter­som friktionselektricitet först iakt­togs i bärn­sten)