publicerad: 2021  
förbud förbudet, plural förbud, bestämd plural förbuden
för·bud·et
substantiv
förbu´d
● bestämmelse att något inte får göras eller före­komma
MOTSATS tillstånd 1 JFR veto
förbudsmärke; bevattningsförbud; parkeringsförbud; rökförbud
förbud (för någon) (att+verb)
förbud (mot något/att+verb)
förbud (mot något)
förbud (mot att+verb)
ett strikt förbud; ett strängt förbud; ett absolut förbud mot anabola steroider; ett ut­tryckligt förbud mot trakasserier; belägga något med förbud; förbud mot an­vändning av vissa kemikalier; hon var trött på alla förbud och paragrafer
○ sär­skilt i fråga om spritkonsumtion och -försäljning i sammansättn.
förbudslagstiftning; förbudstid; förbudsvän
belagt sedan slutet av 1200-talet (Westgöta-Lagen); fornsvenska forbuþ; till förbjuda